Fibula i guld, granater och bergskristall ur Pietroasaskatten från Rumänien. Skatten grävdes ned ungefär 450 e Kr och påträffades 1837. Fågelns bröst, fjädrar, ben och stjärt är gjorda av stora cabochonslipade granater alternativt cloisonnéteknik. Den finns på Medelhavsmuseet t o m februari.

Foto George Dumitriu

Ur innehållet i nummer 110

Sture Linner hyllar Staffan Stolpe som fick årets Sture Linnér-pris för sitt författarskap.

"En sval vårkväll sitter han på den skönhåriga Annas kafé i Kardamili (en by nämnd redan hos Homeros) och sjunger liksom de andra byborna med när prästens son i urgamla glidande tonformer från Bysans, i folkmelodiska vändningar och i rebetikans tonspråk sjunger om mandelögon och blödande hjärtan men också mytiskt och historiskt inspirerad poesi. Själv diktare får Staffan Stolpe, var han drar fram, de grekiska markerna att darra av melodisk poesi."

Fredrik Olson beskriver svenska officerares äventyr i Thessalien under kriget 1897 av.

"När det började dra ihop sig till krig mellan greker och turkar våren 1897 begav sig ett stort antal frivilliga till Grekland. Inte bara greker från Medelhavsområdet utan även ett stort antal européer som sympatiserade med grekerna och deras sak. Till och med från Sverige kom det frivilliga. Några av dem var fyra unga officerare vid namn von Blixen-Finecke, Boy, Ewert och af Kleen."

De intressanta fotografierna kommer från Dick von Blixen-Fineckes samling.

Fil. dr. Dominic Ingemark är verksam vid Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet. Här diskuterar han ett mera okänt ämne inom antikforskningen, nämligen svartkonst och magi i "Monster som mentalitetshistoria". Den 11/12 kommer han att hålla en föreläsning i Lund i samband med att boken "Sagor och svartkonst under antiken" kommer ut.

Suzanne Unge Sörling skildrar spår av grekerna i Rumänien vilka just nu kan ses på Medelhavsmuseet. Vi får också två nyhetsbrev från Athen, skrivna av både föreståndaren Ann-Louise Schallin och bidrädande föreståndaren Arto Penttinen. Gunilla Åkerström-Hougen hyllar med några minnen Maria Goudeli, institutets trogna husmor, som slutar efter 36 års anställning.

Birgitta Milits har recenserat boken KRETA Myter och mat i minoernas värld av Marie-Louise Winbladh. Hon har egna funderingar om hur tjurhoppning gått till. Och Gunilla Åkerström-Hougen recenserar Ulrika Stahres avhandling BEUNDRAD BARBAR. Amasonen i västeuropeisk bildkultur 1789- 1918.

Nästa nummer | Föregående nummer | Redaktionen