Eftersom vi i kväll har den nya grekiska ambassadören Aliki Hadji ibland oss vill jag gärna genom henne uttrycka ett tack till Greklands regering och myndigheter för den välvilja som Svenska Institutet i Athen alltid har mötts av. Vi uppskattar i hög grad det stöd vi har fått genom åren och den samarbetsvilja från grekisk sida som institutets personal och alla svenska forskare har fått uppleva.

Mitt andra tack gäller förstås Vänföreningen och den uppbackning som vi alltid fått av er. Vad vore livet utan vänner? Vi som är engagerade i Atheninstitutets arbete gläds åt att så många människor runt om i landet avsätter tid och pengar för att stödja oss och det svenska arkeologiska arbetet i Grekland.

Jag är glad att kunna berätta att Institutet, trots de hårda tiderna för humanistisk forskning, har haft förmånen att få extra anslag under året. Jenny Wallensten har av Riksbankens Jubileumsfond tilldelats en forskartjänst under tre år vilket möjliggör för henne att ytterligare fördjupa sig i den grekiska antiken. Hon är under denna period tjänstledig från befattningen som biträdande direktör.

Ann-Louise Schallin, vår tidigare direktör, är fortsatt knuten till institutet genom den speciella tjänst för bearbetning och organisering av det äldre svenska arkeologiska materialet som vi fått extra medel för. Hon har nu sin bas i Nauplion och arbetar nära det arkeologiska museet där.

Ny direktör från 1 juli i år är Arto Penttinen. Många av er känner honom från besök i Athen eller andra sammanhang. Han har en lång erfarenhet av institutets arbete. De senaste åren har han varit framgångsrik ledare för det stora tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Havet, Guden och staden” med utgångspunkt i utgrävningarna runt det gamla Poseidon-templet på Kalaureia/Poros.

När jag nyligen träffade Arto i Stockholm berättade han något som jag gärna för vidare. I mitten av juli satt han på en restaurang på Poros och talade svenska med kollegerna från projektet när den grekiske premiärministern Giorgios Papandreou plötsligt kom fram till bordet. Papandreou var på Poros för ett internationellt symposium och när han hörde att det talades svenska – ett språk han som bekant lärde sig under åren i Sverige på 70-talet – ville han gärna hälsa. Arto fick tillfälle att informera honom om utgrävningarna och premiärministern kallade också fram sin kulturminister, Pavlos Yeroulanos, för att lyssna. Så nu är det svenska arkeologiska arbetet välkänt i de högsta grekiska regeringskretsarna.